The Virgins – Strike Gently

The Virgins - Strike Gently

New York-kvartetten The Virgins andra album, “Strike Gently” är något mer elektroniskt tillbakadragen och lågmäld jämfört med den dansanta självbetitlade debute. Här finns lite av varje, och här finns framför allt, för mig, monsterhiten, Dire Straits-disco-rock-låten “Flahsback, Memories, and Dreams”. “Prima Materia” är en annan av ytterligare några lyckade spår.

The Virgins – Strike Gently
The Virgins – officiell webbplats
The Virgins – Wikipedia

New Order – Lost Sirens

New Order - Lost Sirens

New Order, New Order, äntligen “ny musik” från mitt älskade New Order. New Order, mitt favoritband genom alla tider, jag sörjer så, att detta, de förlorade låtarna från inspelningarna av “Waiting for the Sirens’ Call” (2003–2004), med all sannolik blir de sista med Peter Hook på bas. Det är synd och skam, för ett New Order utan Hook på bas är som en kropp utan huvud och lemmar. Men jag är glad ändå.

New Order – Lost Sirens
New Order – semiofficiell webbplats
New Order – Wikipedia

The Soft Moon – Zeros

The Soft Moon - Zeros

The Soft Moon är ett av skivbolaget Captured Tracks mest framstående band. Joy Division och Siouxsie & The Banshees-influenserna går inte att ta miste på, även om The Soft Moon både är kallare, mörkare och jobbigare att lyssna på – på ett fruktansvärt bra sätt. För varje låt ökar förhoppningen om att den ska explodera i ett magiskt crescendo eller om en episk avslutning, men det händer inte och du är lika nöjd ändå. Eller kanske just därför.

The Soft Moon – Zeros
The Soft Moon – officiell webbplats
The Soft Moon – Wikipedia

Pompeya – Power (Remixes)

Pompeya - Power (Remixes)

Den ryska kvartetten Pompeyas fullt habila “Power” (originalversionen saknas på Spotify) hade förblivit relativt obemärkt om det inte varit för franske Zimmers fantastiska upptemporemix, i vilken han med en perfekt sammansättning av funk och disco gör en av årets bästa och mest oumbärliga låtomaterbetningar. Bara pianot kommer att få dig att vilja lyssna om och om igen.

I periferin döljer “Power (Remixes)” också bland annat insatser från Mario Basanov och Lou Teti.

Pompeya – Power (Remixes)
Pompeya – officiell webbplats

Pet Shop Boys – Elysium

Pet Shop Boys - Elysium Jag gillade “Yes” från 2009 – som var en stor positiv överraskning i en tid där Pet Shop Boys knappast känns som det fräschaste musikvärlden har att erbjuda, och även om deras storhetstid är förbi kan jag aldrig blunda för att de är… storheter. Deras låtarsenal är brutal, men till den ansluter tyvärr inte materialet från “Elysium” – som inte lyckas återuppliva känslorna “Yes” förmedlade. Stabilt och vilse i mittemellanlandet.

Pet Shop Boys – Elysium
Pet Shop Boys – officiell webbplats
Pet Shop Boys – Wikipedia

Twin Shadow – Confess

Twin Shadow - Confess

Twin Shadows (George Lewis Jr.) andra album, “Confess”, är om möjligt än mer storslaget, modernt och brinnande energiskt än den lyckosamma debuten “Forget”. De ärliga och öppenhjärtligt erkännande texterna är minst lika fascinerande som melodierna i det som enligt Twin Shadow “was inspired by motorcycle rides he took in Los Angeles after a long hiatus following an accident.” och “As the bike slipped from under us my head filled with words. The slow motion moments of calm just after surprise and just before regret are bliss. I remember in that moment I wanted to say everything to him. How could I say everything in a split second?”.

Den här underbara plattan släpptes tidigare än väntat – tipstack till @mogmatte.

Twin Shadow – Confess
Twin Shadow – officiell webbplats
Twin Shadow – blogg
Twin Shadow – Wikipedia

Twin Shadow – Five Seconds

Twin Shadow - Five Seconds

Om det i juli kommande albumet “Confess” säger Twin Shadow (George Lewis Jr.) att:

“The new album was inspired by motorcycle rides he took in Los Angeles after a long hiatus following an accident.”

Första låten därifrån, den oerhört eleganta “Five Seconds”, är allt annat än en olycka – snarare raka motsatsen.

Twin Shadow – Five Seconds
Twin Shadow – officiell webbplats
Twin Shadow – blogg
Twin Shadow – Wikipedia