Tag Results
9 posts tagged country
9 posts tagged country
Liksom Electric Guest har Norah Jones tagit Danger Mouse till sin hjälp. Tyvärr är resultatet på “Little Broken Hearts” ganska intetsägande och spretigt, men där finns höjdpunkter som till exempel “Miriam”.
Norah Jones – Little Broken Hearts
Norah Jones – officiell webbplats
Norah Jones – Wikipedia
Sångerskan Hanna Tuulikki i skotska Two Wings har en ganska påfrestande röst, som jag samtidigt märkligt nog finner oerhört tilltalande. Tillsammans med den karga, folktunga, men samtidigt snyggt genreuppblandade, musiken så bildar de en imponerande helhet möjlig att ägna timmar åt att utforska och för hörseln förfina.
Okej, vi, de sex bandmedlemmarna i Winhill/Losehill, fyller vårt debutalbum med hela nitton poptoppade folk- och countryinfluerade låtar. Vi gör det. Jävligt. Bra.
Winhill/Losehill – Swing Of Sorrow
Winhill/Losehill – officiell webbplats
Dåtidens americana i nutid. Barna Howard låter och levererar sina sånger som om han vore Bob Dylan.
Om du kan gå på “tigerjakt” i en låt, som Audra Mae och hennes Almighty Sound gör i “Jebidiah Moonshine’s Friday Night Shack Party”, och komma undan med det så vet du att du har med något speciellt att göra.
Audra Mae & The Almighty Sound – Audra Mae & The Almighty Sound
Audra Mae – officiell webbplats
Audra Mae – Wikipedia
Den här Amnesty-samlingen med extremt många Bob Dylan-tolkningar – som täcker det mesta av det bästa – släpptes för några dagar sedan, och tajmingen kunde inte varit bättre sett till att Dylan nyligen återuppvaknat på Spotify.
Samlingen är mig övermäktig och jag har bara lyssnat på en bråkdel av låtarna – och lär inte heller lyssna på fler. Men jag gillar skarpt vad Mark Knopfler och My Morning Jacket gör med “Restless Farewell” respektive “You’re A Big Girl No”.
Då kan vi bocka av en av de storheter som saknats på Spotify, eftersom Bob Dylans låtskatt nu finns där.
Inga muntra visor här inte. Men kanske det är just vad som behövdes för att öka dynamiken och få Amelia White att verkligen ta för sig på “Beautiful”, som är hennes femte album. Med utmärkta samarbeten och starkt låtmaterial – som tydligt, och gärna, smiter över till närliggande genrer som americana och folkrock – har hon tagit ett stort, om än inte fulländat kliv i rätt riktning.
Luke Temple från Here We Go Magic släpper gammalt solomaterial. Akustisk lo-fi-pop med tydliga stänk av country – som framhävs starkare i de två absoluta höjpunkterna, “More Than Muscle” och “Ophelia”, på albumet “Don’t Act Like You Don’t Care”.
Resten är en enkel och ganska behaglig historia som tyvärr också känns splittrad och slätstruken – och låter mer trasigt än rätt. Rösten är det enda jag inte får nog av.
Luke Temple – Don’t Act Like You Don’t Care
Luke Temple – Wikipedia